Välj en sida

Hemlösa

På eftermiddagen var vi på besök i vårt hus som vi inte har sett på ett år. Lite märkligt var det. Allt var så bekant men samtidigt kändes det tomt och obekant. Möblerna var på plats men allt annat som är vårt hem fanns inte där. Det är nog så att det här inte är vårt...

Mina öron gråter

I går i bilen, när jag skjutsade Villiam, började vi prata om vilken musik som är populär just nu här hemma. Villiam hade viss koll men inte jag. Raskt på med radion och P3. Blev inte klokare av det. Kom då på att reklamkanalerna, åtminstone förr, tjatade livet ur de...

Nu tvärtom

Flera saker var så självklara när vi lämnade Sverige för ett år sedan och många saker var så annorlunda när vi anlände till Peking. Nu när vi är tillbaka så är det tvärtom med vissa saker. Det självklara är inte lika självklart och det gamla invanda från förr ser man...

Ett besök bakom skynket

Nu var det min tur att vara Villiams sällskap i Business klass. Breda säten, lugnare, riktigt porslin, glas och bestick. Ungefär så där som man gissade att det skulle vara. Efter två filmer var jag trött. Trött på att sitta still och trött på att inte sova. Allt var...

I det blå

Äntligen är vi på väg. Allt bagage blev incheckat utan problem. Ingen övervikt den här gången. Samtidigt så fick vi inte allt med oss. Ett paket är nu på väg via Hongkong Post och om en månad eller två ska det komma fram. Redan efter 20 minuter är Edvin och Ossian...