Kort som kort

[et_pb_section admin_label=”section”]
[et_pb_row admin_label=”row”]
[et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”]Jag kom att tänka på historien om SIM-kortet just ikväll när jag låg och halvslumrade  bredvid Ossian som för minst tredje gången skulle förklara att han inte alls kunde somna nu och felet var att han blev väckt alldeles för tidigt på morgnarna här i Beijing. Jag gjorde några tappra försök, så pedagogiskt som möjligt förklara att de tidiga morgnarna inte gjorde honom pigg på kvällen utan att det var precis tvärtom. Varje gång jag försökte förklara så försökte Ossian så pedagogiskt som möjligt förklara hur det verkligen fungerar med pigga kvällar och att man inte ska bli väckt på morgnarna.Insåg att det inte var någon idé så jag slutade försöka förklara och var i stället var tyst vilket också Ossian blev. På några få sekunder sov han så sött. Då insåg jag helt plötsligt varför tjejen i hotellreceptionen, som i och för sig är bäst på engelska, men som tyvärr ännu inte är väldigt duktig, skickade mig till bokhandeln när jag frågade vart jag kunde köpa ett telefonabonnemang.  Då det kändes som hon inte riktigt förstod vad jag menade så valde jag i en pedagogisk iver att börja prata om att jag ville köpa ett  SIM-card. Jag förstår nu att det i och för sig blev tydligare för henne men i stället dök nog fel sorts kort upp i hennes  tankar. Jag såg nämligen i dag när vi besökte en bokhandel, ivrigt letande efter skrivblock, att det fanns kort i massor. Vykort och andra kort, en hel hylla faktiskt. Hoppas bara nu att SIM-card inte uppfattas som inte så rumsrena kort så att hon i receptionen, som är bäst på engelska, kommer att titta snett på mig nästa gång jag står där med en ny fråga. För det kommer jag göra. Redan i morgon troligtvis.[/et_pb_text][/et_pb_column]
[/et_pb_row]
[/et_pb_section]