Lyckades skära en djup skåra på lillfingrets översida med en ätpinne, förlåt jag menar en plastkniv vass som ett krokodilgap. Allt för ett trilskande bröd till maten. En liten språkförbristning uppstod också när middagen skulle serveras. När jag inte förstod valmöjligheterna som stod till buds så övergick flygvärdinnan till det mer universella teckenspråket ackompanjerat med ljud. Det vi fick välja mellan var några fingrar upp från huvudet inklusive ett råmande eller ett kacklande ljud med armar viftande vid höfterna. På något sätt kändes det som hon hade gjort rörelserna tidigare.
