Ibland undrar man hur andra tänker. Och än hur man själv tänker på hur andra kanske har tänkt så är det omöjligt att tänka hur de har tänkt. Ta det här med vår gran. Granen är inhandlad på Ikea men där fanns ingen belysning att köpa. Efter att ha hört oss för här i Beijing så fick vi till slut reda på att det fanns en stor marknad med juldekorationer som låg granne med Amerikanska ambassaden. Dit for vi och mycket riktigt där kunde vi köpa både det ena och andra som man omöjligtvis kan vara utan när en gran ska kläs från topp till tå. Belysningen visade sig att vara något alldeles extra. Det upptäckte vi först när vi kom hem och belysningen var på plats i granen. Lampor tänds och släcks om vart annat. Ibland långsamt och mjukt, ibland blixtrande snabbt och huller om buller så att man blir lätt yr och illamående. Det var så illa de första dagarna att vi alla satt och stirrade i motsatt riktning när vi åt så att vi inte skulle bita oss i tungan av ren nervositet. Men nu är det bättre. Faktiskt så bra att man inte ens tänker på att granen står där och blinkar rent hysteriskt. Men hur tänkte han(?) som programmerade belysningen. Än hur jag tänker så kan jag inte komma på hur han tänkte. För någon tanke måste väl han ändå ha haft.
-
Senaste inläggen
Arkiv
Meta

Hahahaha! Min pappa köpte en helt galen belysning till oss när vi var små. Den hade musik inprogrammerad och ljusen blinkade i takt till musiken. Gissa om musiken 1990 lär helt sjukt hemskt, som på ett sånt där julkort som låter. Stressigt värre! Så jag har full förståelse för er yrsel.
Låter som om den möjligen var snäppet värre än vår belysning 🙂